Lade Inhalt...

Modern languages as mother tongue

Moderna språk som modersmål

Masterarbeit 2012 45 Seiten

Pädagogik - Pädagogische Soziologie

Leseprobe

Innehållsförteckning

1. Inledning
1.1. Bakgrund
1.2. Begreppsdefinitioner
1.3. Syfte och frågeställningar
1.4. Avgränsning
1.5. Disposition

2. Teoretisk bakgrund
2.1. Den nya läroplanen för grundskolan (Lgr 11)
2.2. Språk – vad är språk egentligen
2.3. Äldre forskning
2.4. Värdering
2.5. Språk och känslor
2.5.1. Barnets ovilja att vara tvåspråkig
2.5.2. Bronfenbrenners teori
2.6. Sammanfattning av teoretiska aspekter

3 Metod och material
3.1. Val av metod
3.2. Urval
3.3. Procedur
3.4. Etiska övervägandet
3.5. Reliabilitet och validitet
3.6. Bearbetning och analys

4 Intervjuresultat

5 Analys
5.1. Modersmålets betydelse för barnen
5.2. Andraspråksinlärning
5.3. Barnens känslor kring tvåspråkighet
5.4. Analys utifrån Bronfenbrenners teori

6 Avslutande diskussion och vidare forskning

Referenslista

Elektroniska källor

Muntliga källor

Bilaga-1

Bilaga-2

Bilaga-3

1. Inledning

"Tvåspråkighet är förmågan att spontant kunna använda ett annat språk framgångsrikt." (Graf, 1997)

Jag har valt att undersöka hur barnen trivs med tvåspråkigheten. Att kunna ett ”extraspråk” skulle ses som en tillgång och inte som ett problem eller en besvärlighet, oavsett vilket språk det handlar om. Enligt min erfarenhet kan jag göra följande antaganden, nämligen att det tyvärr oftast finns personer, som t.ex. pedagoger och föräldrar, som anser att barnen inte längre lever i sitt ursprungsland och därför behöver bara samhällets språk för att kunna klara sig i vardagen, inte sitt modersmål. Ibland uppfattar samhället att kunna prata ett annat språk än det som används som majoritetspråk i landet, som ovilja att integrera sig i det svenska samhället. Resultatet är ibland att ämnet modersmål väljs bort i skolan. Detta kan medföra att barnen tappar sin tvåspråkighet som de egentligen har fått i bonus. Skolverket (2011) och forskarna Hyltenstam och Toumela (1996:99) visar hur viktig modersmålsundervisning är. Den har en positiv påverkan på elevernas utveckling och självförtroende. Kulturens normer, värderingar och traditioner stärks genom att kunna prata på sitt modersmål.

När jag läste boken Modersmålslärare berättar (Hessel, 2008) tänkte jag att problematiken med modersmålsundervisning rör i första hand eleverna med utomeuropeisk bakgrund utan tidigare kontakt med svenska språket och utan likheter mellan modersmålen och svenskan. En erfarenhet som jag har gjort i samband med undervisningen är att skolorna och vårt samhälle i allmänhet betraktar flerspråkigheten i moderna språk dvs. engelska, spanska, franska eller tyska som en extra tillgång för eleven - en s.k. bonus. Frie skriver i sitt examensarbete att ”Dessa elevers flerspråkighet ses inte utifrån samma bristperspektiv som många andra elevers flerspråkighet, vilket naturligtvis uppfattas av eleven själv som positiv” (2008:1).

Ladberg (1994:166) skriver att språken i vissa familjer kan leda till konflikter.

”Föräldrarna vill inte tala arabiska med barnen, man ska bli svensk så fort som möjligt. Men barnen ser ju att de inte är svenskar. Det blir svårt för dem. De barnen har ett sånt motstånd mot arabiska! De säger att det är svårt, de vill inte försöka, de vill prata svenska i stället.”

Jag läste att det kan hända, när föräldrarna har olika modersmål, att ett av föräldrarnas språk talas i smyg dvs. hemligt, när en av föräldrarna, t.ex. pappa inte är närvarande. Detta kan ses av barnen som att mammas språk inte är riktigt tillåtet eller lika värdefullt som pappas språk; utan något som man måste tala när den andra föräldern inte är med (Ladberg 1994:165).

Paulston skriver i rapporten Att läsa och skriva (1983) att det egna språket är en stark etnisk markör. Modersmålsundervisning ska därför vara ett stöd för utveckling av sitt etniskt identitet

Antalet barn som växer upp med två eller flera språk ökar kontinuerligt i dagens samhälle. Detta innebär att tvåspråkighet har blivit allt mer vanligt för många barn. I hela världen blir språkliga ”blandäktenskap” allt vanligare som ett resultat av den globala rörligheten. Det finns flera exempel på rörlighet, som t.ex. semester, studier, arbete utomlands eller tvång att lämna sitt eget land av politiska, religiösa eller ekonomiska skäl. Många barn växer tack vare den ökade globaliseringen respektive den ökade rörlighet upp som tvåspråkiga barn.

Ofta antas att tvåspråkiga barn kan använda sina två språk lika bra, men det är inte alltid sant. Några av dem kan uttrycka sig på ett språk bättre än på det andra, de använder ett språk endast i vissa situationer eller de anpassa språket till sina olika känslolägen. Anledningen till denna skillnad beror på de olika förhållanden under vilka omständigheter språket används i familjen eller utanför. Barnen lär sig genom förmågan att anpassa sig till den andra parten eller till konversationens sammanhang. Fram till 60-talet trodde många lingvister att tvåspråkiga barn är språkligt försenade. Peal och Lambert visade 1962 för första gången, att tvåspråkiga barn har högre resultat i verbala och icke-verbala intelligenstest än enspråkiga (Lambert & Peal, 1962). Forskarna kunde inte säga om den välutvecklade tvåspråkigheten var orsaken till den högre intelligens, eller tvärtom. De visar i sina studier att tvåspråkiga barn kunde hantera språkliga test med bättre resultat, eftersom de förstår meningsbyggnaden och grammatiken bättre. Tack vare att flera författare rapporterade att tvåspråkighet gav positiva resultat, var det efter 1950 en positiv förändring i tankesättet om tvåspråkiga barn. Synen på tvåspråkighet vände sig och plötsligt började lingvister skriva avhandlingar, om att tvåspråkiga barn lär sig ett annat språk lättare, medan enspråkiga barn lär sig detta senare i skolan med större svårighet (Lambert & Peal, 1962).

Tyngdpunkten i mitt föreliggande arbete ligger i hur tysktalande barn upplever sin tvåspråkighet, hur de upplever olika vardagssituationer och hur de känner sig med att kunna prata två språk flytande. Jag undersöker mina elevers syn på att växa upp som tvåspråkiga. Detta gör jag genom facklitteratur, dels genom intervjuer och dels genom egna erfarenheter.

1.1. Bakgrund

Sedan början av 1900-talet visar psykologer, lingvister, neurologer och lärare ett stort intresse för utvecklingen av tvåspråkighet. Den senaste tiden har det skett en verklig "forskningsboom" i denna fråga.

1.2. Begreppsdefinitioner

I mitt arbete ska jag använda nedanstående definitioner av begrepp vilka jag hämtade från internetsidan http://www.duden.de/suchen/dudenonline som används av skolor och högskolor i Tyskland för begreppsförklaring.

Abbildung in dieser Leseprobe nicht enthalten

1.3. Syfte o ch frågeställningar

Syftet med uppsatsen är att synliggöra hur elever med tysktalande bakgrund upplever erfarenheter av att vara tvåspråkiga och hur de upplever sin kulturella identitet.

- Hur trivs barn med sin tvåspråkighet och hur upplever de sin kulturella identitet?
- Vilket språk använder de i samtal med familjemedlemmar och kamrater?
- Är val av språk situationsanpassad?

1.4. Avgränsning

Att intervjua flerspråkiga elever i skolan var min tanke i början. Men eftersom jag lättare hade tillgång till mina tysktalande elever är min studie knuten till tysktalande elever, därför använder jag begreppet tvåspråkighet i stället för flerspråkighet.

1.5. Disposition

Arbetet inleds med en allmän inledning till temat tvåspråkighet. Denna uppsatsens inledning och bakgrund innehåller en beskrivning av forskningsområden. Kapitel ett beskriver dessutom examensarbetets syfte och frågeställning, definitioner av viktiga begrepp samt arbetets disposition. Jag fortsätter i kapitel två med en teoretisk bakgrund som innehåller styrdokument, dvs. vad det står om modersmål i läroplanen Lgr11 samt tidigare forskning. Jag tar även upp språk och känslor, värdering av språk samt Bronfenbrenners teori. I kapitel tre presenterar jag min metod och materialet, dvs. val av metod, urval, procedur, forskningsaspekter, analysmetod och diskussion. Kapitel fyra visar intervjuresultaten och de analyseras vidare i kapitel fem. Till slut kommer min avslutande diskussion samt mina tankar om hur vidare forskning kan ser ut.

2.Teoretisk bakgrund

Under punkten teoretisk bakgrund presenterar jag olika delar som jag tror är av vikt för den här undersökningen. Detta kapitel ska handla om:

1.) Modersmål och den nya läroplanen för grundskolan (Lgr 11)
2.) Språk i samtal med familjemedlemmar och kamrater
3.) Äldre forskning
4.) Värdering av språket
5.) Känslor för det tyska språket, att kunna två språk och uppleva kulturell identitet
6.) Bronfenbrenners teori

Jag inleder kapitlet med hur den nya läroplanen för grundskolan (Lgr 11) ser på språket.

2.1.Modersmål och den nya läroplanen för grundskolan (Lgr 11)

I den nya läroplanen Lgr 11 betonas hur viktigt det är att kunna tala flera språk:

- ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse för olika sätt att leva
- kunskaper i flera språk ökar också individens möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang och att delta i ett internationellt studie-och arbetsliv (Skolverket, Lgr 2011:76)

I den aktuella kursplanen för Modersmål står det skrivet att människans främsta verktyg är språk. Skolverket betonar att språket är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Vidare står där att man genom språket utvecklar sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Det är viktigt att ha ett rikt och varierat språk för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. Därutöver underlättar kunskaper i modersmålet språkutvecklingen och lärande inom olika områden (Skolverket, Lgr 2011:88). Språk, lärande och identitet är så tätt sammanlänkade, därför måste barn som har ett annat modersmål än svenska ges möjligheter att utveckla alla sina språk (Myndigheten för skolutveckling, 2004). Detta görs t.ex. genom modersmålsundervisning.

Syftet med modersmålsundervisningen består i att eleverna ska kunna läsa och skriva, tala, lyssna och samtala. Eleverna ska kunna använda språket och de ska ha kunskaper om kultur och samhälle i hemlandet.

Målet med modersmålsundervisningen är att eleverna ska utveckla kunskaperna i modersmålet och om hemlandet. Modersmålsundervisning ska fungera också som stöd för självkänslan och som stöd för utveckling av dubbel kulturell identitet. Dessutom ska eleverna få hjälp med inlärningen av elevernas andraspråk, nämligen svenska och eleverna ska kunna bygga en brygga till det svenska samhället genom jämförelser mellan kulturer.

Modersmålsläraren är därmed en handledare som vägleder, stödjer och hjälper eleven. I allmänna råd från Skolverket står det att studiehandledning och ämnesundervisning på modersmålet är effektiva redskap för elevernas kunskapsutveckling (Skolverket 2008).

2.2. Språk – vad är språk egentligen

Språket är grund för allt lärande och språket sätter gränser hur långt vi kan tänka. Att inte ha ord som gör våra tankar synliga för våra medmänniskor leder till utanförskap. Språket används som ett redskap, t.ex. för att lösa problem eller diskutera med andra. Språket kan man dela i tre kategorier: som redskap för kommunikation, grupptillhörighet och uttryck för identitet (Svensson, 1998:11ff).

Jankovic/Jonasson (2008) samt Viberg (1996:122) skriver att oavsett vilket språk det gäller genomgår barnet ett normalförlopp i sin språkutveckling. Den grundläggande delen av sitt förstaspråk lär barnet under sina första levnadsår. Vidare står det skrivit i Vibergs bok att alla barn som talar sitt modersmål tillägnar sig basen redan innan de börjar skolan. Då behärskar barnet språkets ljudsystem, grammatiska regler, har ett ordförråd upp till

10 000 ord och kan berätta enkla berättelser (Viberg, 1993:64). Jankovic/Jonasson skriver i sitt examensarbete (2008) att ordförrådet utvecklas genom hela livet och att barn kan lära sig under gynnsamma förutsättningar två till tre tusen nya ord på modersmålet varje år under tiden de går i skolan. Ordförrådet byggas ut under skoltiden plus att det är knutet till skolans ämnen, vilket medför att språket utvecklas parallellt med läs- och skrivutveckling. Viberg (1993) skriver att i utbyggnaden ingår bland annat textstruktur, hur man väver samman meningar till längre texter och samtalsstruktur, det vill säga hur man anpassar språket efter den man vänder sig till.

Som Jankovic/Jonasson (2008) och Viberg skriver påverkas språkinlärningen av många olika faktorer; social situation, undervisning, sociokulturell bakgrund och språkanvändningsmönster som beror på ålder samt kognitiv utveckling. Viberg hävdar att den sociala situationen har stor betydelse för invandrare och deras barn som lär sitt andraspråk (1996:120). Enligt honom har bosättningsmönstret, kultur och storleken hos den språkgrupp de tillhör en påverkan på deras inlärning av målspråket.

2.3. Äldre forskning

En ganska gammal, men intressant fallstudie i form av en biografi som genomfördes av familjen Ronjat, som då bodde i Frankrike, visar att tvåspråkigheten är sedan länge ett aktuellt tema inom språkforskningen. Familjen var en tvåspråkig familj, där modern växte upp i Tyskland och fadern i Frankrike. Familjen höll strikt principen om åtskillnad av språken. Resultatet blev:

1. Tvåspråkig undervisning har ingen negativ inverkan på något sätt
2. Barnet är mycket tidigt medveten om sin tvåspråkighet
3. Utvecklingen av fonologi, morfologi och syntax sker parallellt på båda språken
4. Talblandningar förekommer knappast, och de få som finns försvinner med tiden.

Baserat på dessa positiva iakttagelser drog Ronjat (1913) slutsatsen att tvåspråkigheten aldrig skulle skada barnets utveckling.

Den mest detaljerade och mest kompletta biografi kommer från Leopold (1950). Han använde samma modell som Ronjat tidigare genomförd på sin dotter Hildegard. Leopold analyserade hennes språkutveckling (engelska-tyska) tills hon fyllde 15 år. Hans resultat visar likt Ronjats att tvåspråkighet varken skadar barnets kognitiva utveckling eller den språkliga utvecklingen negativt. Han betonade också fördelarna med tidig tvåspråkig utveckling.

Det finns trots allt oenighet när det gäller tvåspråkighet (Håkansson, 2003:10). Många tycker att det är svårt för barnen att växla mellan olika språk (t.ex. Code-switching), medan andra ser det mer som en tillgång. Eftersom vi dock lever i ett globalt samhälle idag kan det bara vara av fördel att vara flerspråkig. Arnberg (2004) skriver att bilingualismen tidigare ansågs som dålig för barnens intellektuella utveckling. Men senare studier, som t.ex. från den kanadensiske forskare Arnberg hänvisar till Cummings som visade att tvåspråkighet är mer avancerad och svårare att använda. Alltså: om barnet kan hantera sin tvåspråkighet som ett bra verktyg, kommer det att blir effektivare än de enspråkiga (Arnberg, 2004:46). Håkansson (2003) skriver att diskussionen om tvåspråkigheten tas upp i första hand av enspråkiga samhällen, vilket låter mycket intressant och kunde ge tillfälle till vidare forskning. Men om vi ta en titt på nutiden, blir det allt vanligare att kunna flera språk, då barnen växa upp i flerspråkiga miljöer.

Arnberg skriver att många föräldrar fortfarande är rädda för att tvåspråkigheten kan få negativa effekter på deras barns språkutveckling i majoritetsspråket och därför ses modersmålet oftast som ett hinder när det gäller inlärningen av ett annat språk (2004:3). Många studier om intelligens, kognitiv utveckling, språkutveckling och social utveckling visar olika resultat beroende på testmetoder, definitioner och andra faktorer som social bakgrund, minoritetsgrupp, talangen, miljö och om barnet får tillräcklig hjälp (Arnberg, 2004). Forskarna är i stort sätt överens om att det är positivt för barnen att utveckla sin tvåspråkighet. Nackdelarna kan vara:

- Språkblandning: blandning av de två språken, t.ex. Wo bor du? (var bor du?)
- Code-Switching: växla mellan språken, t.ex. eleverna talar ett språk på rasten och ändra det i klassrummet till ett annat (Helsingborgs dagblad den 24:e mars 2003)
- Interferens: talaren är inte medveten om att ordet inte tillhör det språk som används t.ex. snöman (snögubbe), (Ladberg 2000:53)

2.4. Värdering

Ladberg skriver ” Språk är liv, språk är bron mellan människor”. I hennes bok ” Skolans språk och barnets” (2000:129) nämner hon att språk och kultur är oupplösligt sammantvinnande, eftersom varje språk bär kultur med sig. Samtidigt med språket lär vi oss kulturella mönster och regler för umgänge.

Enligt Breitholtz (2007) finns fyra värderingsdimensioner:

Instrumentellt värde: Hur viktigt är språket för att inhämta kunskaper som leder till hög materiell standard? (engelska, tyska, franska, spanska)

Kommunikationsvärde: I hur många olika domäner kan språket användas?

Identitetsvärde: I hur stor utsträckning fungerar språket som identitetsmarkör?

Prestigevärde: Vilken attityd har talarna och omgivningen till språket?

2.5. Språk och känslor

Språkforskarna är överens om hur viktigt modersmålet är och hävdar att vårt förstaspråk är nära knutet till känslor, upplevelser och utveckling av identitet (Ladberg, 2003:7 ff.).

Pragmatiken och ordförråd är avgörande för att kunna ett språk riktigt. Det förklaras enkelt: ordförrådet bygger man upp genom inlärning av ord och pragmatiken är den sociala och kulturella kompetensen. Det är viktigt att kunna koppla samman pragmatiken med ordförrådet för att ”riktig” kunna kommunicera på ett språk. Ladberg skriver att kärlek och vänskap utgör de största motivation för att barnen ska lära sig ett språk. Föräldrarna överför känslorna till barnen genom att använda språket, t.ex. älskling, sweetheart, Liebling, Schatz. Barnet vill kunna identifiera sig med sin familj och sina vänner och det är mycket lättare om man behärskar ett språk. Dessutom känner de sig trygga med ett språk som de lärde sig under barndomen. Ladberg nämner att yngre barn behöver särskilt stöd och trygghet när de lär sig ett nytt språk och då är modersmål en bro till (Ladberg, 2000:64ff).

[...]


Details

Seiten
45
Jahr
2012
ISBN (eBook)
9783656351177
ISBN (Buch)
9783656353157
Dateigröße
617 KB
Sprache
Schwedisch
Katalognummer
v207727
Institution / Hochschule
Malmö högskola – Malmö högskolan
Note
2
Schlagworte
Pädagogik Muttersprache Deutsch Bilingualismus Zweisprachigkeit

Autor

Teilen

Zurück

Titel: Modern languages as mother tongue